Storsatsningar på Luthagens skolor föreslagen

En långsiktig lösning för Sverkerskolan och en minst sagt radikal modernisering av Tiundaskolan. Det var innehållet i ett förslag som lades fram vid Fastighetsnämndens sammanträde på torsdagseftermiddagen.

För Sverkerskolans del innebär förslaget i korthet att den nuvarande matsalsbyggnaden rivs, att en ny tvåvåningsbyggnad uppförs längst Sysslomansgatan, att det Leche-ritade huset mot Ringgatan byggs ut från båda gavlarna, att huset mot Tegnérgatan omvandlas till lägenheter, att fotbollsplanen vrids till öst-västlig riktning och att ett nytt bostadshus uppförs på den därmed frigjorda marken vid Tegnérgatan. Sist men inte minst ska den lilla grönytan mot Ringgatan öppnas upp och rustas till en allmän park samtidigt som den integreras med den nya skolgården. Syftet är förstås att skapa en bra skolmiljö samtidigt som en del medel frigörs med tanke på den mycket kostsamma renoveringen.

Jag tycker att det här förslaget är ett stort steg framåt. Personligen är jag mest tveksam till den nya huskroppen längst Sysslomansgatan. Jag är rädd att skolgården "byggs igen" och att man tappar för mycket av kulturmiljön. Därför har jag begärt att man åtminstone ska pröva att i stället uppföra ett trevåningshus i vinkel mot Leche-huset, från Ringgatan och längst med den nya parken. Men vi får se vad det fortsatta arbetet resulterar i.

Tiundaskolan är byggd på 60-talsvis med ett antal utspridda paviljonger. Dessutom är den i dåligt skick. Här föreslås en radikal lösning där större delen av skolan rivs och ersätts av en helt nybyggd skola, miljöanpassad och anpassad till dagens krav. Idrottshallen föreslås bli nästan dubbelt så stor som idag. Den nuvarande bollplanen får en annan utsträckning och flyttas längre upp mot Ringgatan eftersom det ska byggas bostäder på den gamla bollplanen.

Det är viktigt att påpeka att allt detta ännu så länge är förslag som befinner sig på idéstadiet. Fastighetsnämnden kommer inom några dagar att överlämna idéerna till barn- och ungdomsnämnden för att få reaktioner därifrån. Sedan kommer en rad nämnder och organ vara inblandade, liksom förstås medborgarna mer direkt på olika sätt, innan något konkret förverkligas.

Negativt säljer

Irriterar mig idag (som vanligt) på UNT:s förmåga att vända positivt till negativt. Fyra nya äldreboenden med betydligt högre standard - t ex eget badrum - är klara för inflyttning. I och med detta utökas antalet platser så att kön till äldreboendena minskar kraftigt. Driften har samtidigt lagts på ett väletablerat privat företag. Hur skildrar lokaltidningen detta?

"Äldre tvingas flytta när privat bolag tar över driften" är essensen av rubriksättningen.

Läser man sedan artikeln så är alla intervjuade äldre positiva till förändringen. Antingen så är det övervikten för vänstermänniskor i journalistkåren som slagit igenom ännu en gång, eller också är det så att UNT går mot kvällstidningshållet och vinklar allt så negativt som möjligt eftersom negativa nyheter alltid har sålt mer än positiva. Tråkigt och inte helt hederligt är det i vilket fall.

Sommartankar från Härjedalen

Sitter en sommarkväll i gårdens "Gammelstuga" och funderar över skillnaden i tillvaron i olika landsändar. Här åker blivande mödrar sedan decennier 20 mil för att föda. Det är som om Uppsalas närmaste BB skulle ligga i Örebro. Äldre med stort vårdbehov placeras upp till 14 mil från sin hemort. Överfört till Uppsalaförhållanden innebär det att anhöriga skulle få åka till Arboga för att hälsa på. En närstående till mig behövde en ambulans vid ett tillfälle i sommar. Då befann sig densamma (obs singularisformen) 20 mil bort, transporterandes en annan sjukling till Östersund.

Delvis får man väl säga att folk här uppe har sig själva att skylla när det gäller sjukvården. Jämtlands läns landsting dit Härjedalen hör är Sveriges mest utskämda efter Zarembas avslöjande artiklar i DN för ett par år sedan. Ändå valde man tillbaka samma vänstermajoritet i förra valet. Vad säger man – folk här uppe läser väl inte DN...

Varför bor det då människor här kan man kanske fråga sig. Materiella faktorer kan säkert spela in. En 2-3 miljonersvilla i Uppsala kostar 5-600 000 här. I princip innebär det att heltidsarbetande par har en extra månadslön att röra sig med. Inte illa. Utan att förfalla till naturpornografi så tror jag också att många uppskattar att kunna kliva rakt ut i naturen utan att först behöva ta bilen en mil eller två. För min egen del så uppskattar jag handfastheten i tillvaron här uppe. Men fråga mig inte vad jag menar med det – det kan jag inte förklara i ord.

Finns det en framtid för Härjedalen? Jodå, turismen blomstrar och det är en veritabel fastighetsboom i fjälltrakterna. Jag jämför ibland med Andalusien där jag förr tillbringade mycket tid under många år. Andalusien var en utfattig spansk provins som blommade upp tack vare solhungriga svenskar och andra när chaterturismen kom igång. Men det här är fortfarande en "betongsossekommun" där företagare kan få problem för att de tillhör fel parti. Märkligt nog har också Centern allierat sig med vänsterpartierna och alltså lämnat Alliansen för att samarbeta kring makten i kommunen. Kanske går det bra ändå, det har ju gått bra för Göteborg. Dock har Härjedalen ingen Göran Johansson...

Är hyresrätter egentligen så fantastiska?

Nu ska jag svära lite i kyrkan. Det förefaller nämligen finnas en bred politisk enighet – även om vänsterpartierna som vanligt hojtar mest – om att Uppsala behöver fler hyresrätter. För mig verkar det dock som om den här frågan styrts lite väl mycket av vad som "låter bra" och lite för lite av eftertanke.

Ett av huvudargumenten för fler hyresrätter är att de ska byggas i traditionella bostadsrättsområden och därmed "blanda folk" mer. Men det resonemanget förutsätter att det är en viss typ av människor som bor i hyresrätter och en annan typ i bostadsrätter. För mig ger det en otrevlig bismak att sortera upp människor på det sättet. Och börjar man prata invandrarintegration så känns tankesättet faktiskt lite smårasistiskt.

Jag är ganska säker på att det i själva verket inte är så stor skillnad på dem som bor i hyresrätt och i bostadsrätt. Kvalifikationerna för att få banklån till köpet av en bostadsrätt och att få hyra en hyresrätt är i båda fallen i princip en fast inkomst och inga betalningsanmärkningar. Den som saknar inkomst och har betalningsanmärkningar får nobben i båda fallen. Poängen är alltså att hyresrätter inte underlättar tillvaron för samhällets fattiga – om uttrycket tillåts.

Vad hyresrätter däremot gör är att hyrestagaren inte kommer in på bostadsmarknaden och kan göra en "bostadskarriär", d v s få del av värdestegringen på sin bostad. Att äga sin bostad ger också en annan typ av delaktighet och förankring, vilket i sin tur har många positiva konsekvenser för boendemiljön.

Min slutpoäng är denna: Så gott som alla som har ett jobb kan köpa en bostadsrätt. Det väsentliga är därför att se till att så många som möjligt har jobb, inte att bygga hyresrätter! Därutöver kan man kanske tänka sig någon form av statliga bostadslån till ungdomar med begränsad kreditvärdighet för att de ska komma in på bostadsmarknaden. Typ.

Dyra lokaler i Uppsala

Så har terminens sista sammanträde i Fastighetsnämnden avklarats. Ett ovanligt segt möte med få glädjepunkter. Sverkerskolan var på tapeten igen. Kostnaderna har dragit iväg så nu ska det hela åter utredas.

Jag misstänker allt mer att det finns ett grundproblem i Uppsala kommuns alla ombyggnader på skolområdet: Ambitionsnivån är för hög. Om vi tar Sverkerskolan som exempel: Här har bedrivits undervisning i nästan 100 år. Nu plötsligt duger inte lokalernas disposition. Det pratas om att modern pedagogik kräver andra lokaltyper, vilket i princip inte betyder något mer avancerat än fler grupprum. Ska det vara anledning att lägga ner en skola, att det finns för få grupprum?

Det är också en dogm i kommunen att skolor måste byggas om för att passa till förskoleverksamhet. Men om man tänker efter lite - varför då egentligen? Slänger man ut skolbänkarna och sätter in lite mjuka möbler, avskärmningar, mattor och leksaker i ett klassrum så kommer ungarna säkerligen att ha det lika bra som i en nybyggd förskola. Ja, lite får man förstås putsa till det hela, men ni förstår säkert vad jag menar.

En annan intressant observation jag gör är att när kommunen flyttar ur en skola så flyttar en friskola ofta in. Friskolorna klarar sig tydligen med en enklare lokalstandard. Varför kan inte kommunens skolor göra det? Ska vi verkligen lägga dessa hundratals miljoner på lokalombyggnader?

Problemet som politiker är att man alltid har ett informationsunderskott jämfört med tjänstemännen. Jag som varande icke-fackman kan aldrig vinna en diskussion på ett fackområde. På något sätt måste vi angripa problemet från andra hållet. Kanske säga t ex: "Här får ni 70 miljoner för att renovera Sverkerskolan, gör en så bra renovering som möjligt för de pengarna. Nu."

Politiskt våld – vardag i dagens Sverige?

En sak som gör mig riktigt bekymrad är vissa gruppers tendens att ta till våld mot politiska företrädare de inte tycker om. Senast var det SD:s pressekreterare som misshandlades tillsammans med sin flickvän. Men även kampanjarbetare från regeringspartierna har utsatts för hot och våld.

Hur tänker de människor som misshandlar personer med andra åsikter än deras egna? Deras agerande kan bero på två saker. Det ena är att de är rena huliganer som tycker om att slåss och nu anser sig ha hittat en ursäkt. Det andra är en slags hybris – de är hundraprocentigt övertygade om att de har rätt i sina åsikter och dessutom har rätt att driva igenom dem med vilka metoder som helst. En slags fanatism, alltså.

Lyckligtvis är våldet oftast relativt milt, av typen äggkastning (även om ett ägg som träffar "rätt" nog kan göra rejält ont). Men likafullt har man gått över en gräns när man inte längre argumenterar utan använder fysiska metoder eller hot. När den gränsen passerats trappas våldet väldigt lätt upp.

Att döma av rapporteringen är det mest vänstergrupper som afa som står för våldet, även om det finns högerextrema grupper som inte heller drar sig för att ta till knytnävarna. Oavsett gruppering måste polisen göra mer för att komma till rätta med det här problemet.

Rätten att framföra sin åsikt utan att hotas eller misshandlas, oavsett hur illa andra ev. tycker om denna åsikt, har vi stridit för och vunnit för många år sedan här i Sverige. Det är tydligen dags att vi börjar värna om den på nytt.

Fira Svensk nationaldag!

Nu drar det ihop sig mot nationaldagsfirande igen. Eller vad man ska kalla det. Jag är så innerligen trött på att vi inte ska få fira nationaldag som en hyllning till Sverige utan att vi måste blanda in en massa "alibin" i form av internationella utblickar etc. Samt en ständig ström av försäkringar om att vi verkligen inte är rasister bara för att vi viftar lite med svenska flaggan.

Det här är så urbota dumt. Man kan mycket väl hylla sitt land utan att ringakta andra länder och folk. Att exempelvis älska sin kvinna innebär ju inte att man hatar andra kvinnor, för att göra en analogi.

Vi har mycket i Sverige som vi kan vara stolta över och ha anledning att fira. Dit hör dock inte vårt förhållningssätt till svenskheten.